Nyhet

Industriledd doktorandkurs en framgångsfaktor för etablerad företagsforskarskola

Företagsforskarskolan Resurssmarta Processer har varit igång i tre år. Våren 2024 genomför flera doktorander sina halvtidsseminarier och de första doktoranderna som varit involverade i forskarskolan har examinerats. Dessutom har en industriledd kurs i transportprocesser just avslutats. En industriledd kurs av det här slaget är helt unikt, konstaterar företagsforskarskolans koordinator Merima Hasani.

Tomas Vikström
Tomas Vikström
Foto: Valmet

– Det är en kul men omfattande kurs vi genomfört och doktoranderna har lärt sig hantera masstransport, energitransport och värmetransport på makro-, mikro- och molekylskala, konstaterar Tomas Vikström från Valmet som lett kursen.

Doktoranderna har deltagit i tio seminarietillfällen och gjort många arbetstimmar utifrån kursuppgifterna parallellt med sina pågående forskningsprojekt.

– Det är helt unikt att en person från industrin leder en sådan här kurs, och det är en för Sverige unik kurs inom kemiteknik och processteknik som vi nu åter har möjlighet att genomföra på forskarnivå, förklarar Merima Hasani från Chalmers som koordinerar företagsforskarskolan.

Linus Kron är doktorand på Chalmers och en av deltagarna som gått kursen. Han undervisar själv inom området i sin doktorandtjänst och ser stor nytta av innehållet.

Linus Kron
Linus Kron
Foto: Johan Olsson

– Jag är väldigt nöjd med kursen och den har en tydlig och direkt tillämpning i mitt forskningsprojekt. Kursdeltagarna har haft väldigt olika bakgrund och kunskap, från dem som aldrig pluggat transportprocesser ens på grundnivå till dem vars doktorandprojekt går ut på att göra avancerade flödesmekanikberäkningar. En stor utmaning har varit att få till rätt nivå så att alla deltagarna kunnat ta till sig kursen och detta har Tomas lyckats väl med! Det är en bred och tung kurs som är applicerbar i väldigt många situationer, konstaterar Linus Kron.

 

”Vi måste få till god kunskap om processer och resursoptimering”


Tomas Vikström har själv en forskarutbildning från Chalmers och är idag utvecklingschef för fiberlinjen på Valmet. Valmet tillverkar utrustning till den biobaserade processindustrin, exempelvis till pappers- och massaindustrier. Tomas värnar om att kunskaperna som finns förs vidare och utvecklas, och har även ett engagemang i företagsforskarskolan.

Merima Hasani
Merima Hasani
Foto: Johan Olsson

– Apparat- och processteknik är en stor del av vår verksamhet på Valmet och vi utvecklar processer och utrustning för att lösa kundernas utmaningar och möjligheter att bearbeta sin bioråvara – oavsett om det handlar om slutprodukter som mjukpapper, förpackningar eller andra biokemikalier, berättar Tomas Vikström.

Förutom att leda kursen i transportprocesser är Tomas också biträdande handledare för två doktorander på KTH inom företagsforskarskolan. Transportprocesser som område har på universitetsnivå utmanats av att flera forskare med kompetens inom området gått i pension. Att ta sig an uppdraget att leda kursen såg Tomas som självklart.

– Allt inom processindustrin handlar om transportfenomen och reaktionsteknik. Utan denna baskunskap fungerar inte verksamheten. Vi har nu sett ett antal år där forskning kring nya material premierats, men vi måste få till god kunskap om uppskalning och processoptimering, understryker Tomas och fortsätter;

–  Sverige behöver se över vilken forskning och utbildning vi satsar på. Det bör vara ett mål att dagens utbildningar och forskning kan försörja industrin med framtida kompetens. Vi behöver marknadsföra våra områden så att ungdomar läser både natur och teknik på gymnasiet och sen går vidare inom dessa ämnen på universitetet. Vi ser att man på gymnasiet och masternivå inte riktigt vet vilka möjligheter som finns inom industrin idag. Detta trots att vår industri är både cirkulär och processinriktad och kan ta tillvara olika biobaserade råvaror.

När kursmaterialet och upplägget nu finns framme ser Tomas positivt på att genomföra fler kursomgångar.

– Kan man samla ihop fler doktorander till en ny kurs inom ett par år kan vi köra den igen. Jobbet är gjort och vi har haft god hjälp i kursutvecklingen av professor emeritus Anders Rasmuson som tidigare lett kursen på Chalmers. Det har inte varit helt dumt för egen del att få ta till sig allt detta igen – när man arbetat med det i många år i industrin är det bra att åter få ta till sig teorierna bakom processerna, konstaterar Tomas.

Dags för licentiatexaminationer


Företagsforskarskolan Resurssmarta Processer har under de inledande åren engagerat 15 doktorander och två post docs. Hösten 2023 examinerades de första doktoranderna som varit anslutna till forskarskolan, och en post doc gick vidare till näringslivet. En workshop och en konferens med stort deltagande från industrin genomfördes under våren respektive hösten 2023. Doktoranderna genomförde också ett studiebesök på UppMaX och Applied Mechanics Lab i Uppsala i maj 2023. Aktiviteterna fortsätter med full fart under 2024.

– Nu planerar vi för de första licentiatexaminationerna och halvvägsseminarierna. Vi planerar även för en större seminarieserie om cirkularitet och resurseffektivitet och kommer att dra i gång en kurs om teknoekonomiska analyser i innovationsprocesser. Denna kurs kommer genomföras med stort engagemang från Stora Enso, berättar Merima Hasani.

En annan aktivitet som inletts är att låta masterstudenter göra sina examensarbeten i samverkan mellan industrin och akademin med nära koppling till doktorandprojekten. Nio uppdrag för examensarbeten har lysts ut.

–  Vi håller på att rädda ett fält som blivit marginaliserat forsknings- och kompetensmässigt, men som behövs väldigt mycket för den gröna omställningen, konstaterar Merima Hasani.

Om Företagsforskarskolan Resurssmarta Processer

Företagsforskarskolan Resurssmarta Processer syftar till stärkt konkurrenskraft för svensk industri genom nya forskningsresultat, kompetensförsörjning genom utbildning och föryngring, samt breddade personliga nätverk för industri och akademi. Satsningen koordineras av Chalmers, KTH och forskningsplattformen Treesearch.

Foto ovan: Jenny Sjöström, doktorand vid KTH. Foto: Antonia La Placa.