Hållbar och cirkulär vattenanvändning en framtidsfråga för biobaserad processindustri

En områdesanalys har kartlagt användningen av vatten i pappers- och massaindustrin och hur klimatförändringar kan påverka framtida vattentillgång. Kartläggningen visar att få områden i Sverige idag har mött problem och att vattenanvändningen under de senaste decennierna varit stabil eller minskat i takt med energibesparande åtgärder. Analysen ger också förslag till åtgärder för framtida beredskap.
"Det finns behov av ökad kunskap om framtida vattensituationer och att en större samsyn skapas om dagens vattenanvändning", konstaterar Marie Karlberg, RISE, som lett arbetet med områdesanalysen.

Områdesanalysen är framtagen av RISE (Research Institute of Sweden) på uppdrag av det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation.

Vatten är en av de viktigaste resurserna för såväl den biobaserade industrin om andra industrier. Exempelvis används vatten för kylning i produktionsprocesserna. Vattenanvändning ska inte likställas med förbrukning av vatten. En stor del av vattnet passerar genom industriernas processer, renas och återförs till vattentäkter. En del förångas och nyttjas i processen. Vattentillgången är en stor konkurrensfördel för Sverige och en viktig fråga för framtidens hållbara industri. Frågan aktualiseras också i takt med nya kundkrav, EU-direktiv och lagkrav.

Ett förändrat klimat kommer att kräva hållbar och välplanerad vattenanvändning. I rundabordssamtal och intervjuer har samtal förts om företagens riskmedvetenhet, andel av vatten som cirkuleras internt i fabrikernas processer samt sambanden mellan vattenförbrukning och energi.

– Sedan 80-talet har den totala vattenanvändningen i industrin varit relativt oförändrad. Detta trots att produktionen har ökat under samma period. Vattenbesparande åtgärder är viktigast att prioritera i de områden som riskerar vattenbrist, vilket framför allt är i sydöstra Sverige, säger Helena Sjögren som är ansvarig för miljöfrågor på Skogsindustrierna som medverkat i projektets styrgrupp.

Rapporten visar att framtidens biobaserade industri behöver samverka nära aktörer i närområdet samt med myndigheter som SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) och SGU (Sverige geologiska undersökning) för att proaktivt kunna planera för framtida klimatförändringar. Klimatförändringarna kommer exempelvis kunna innebära att en del industrier under perioder får högre flöden i sina vattentäkter, medan en del kommer att drabbas av torka och minskad vattenmängd.

– Det finns behov av att skapa en ökad kunskap om framtida vattensituationer och att en större samsyn skapas kring dagens vattenanvändning. Förändrade lagkrav och regelförändringar kommer att omfatta industrier på olika sätt. En större samsyn och kunskapsökning behövs inte bara lokalt, utan också mellan exempelvis leverantörer av avlopps- och vattenreningsverk och de biobaserade processindustrierna. Som stöd i arbetet behöver företagen sätta upp nyckeltal som följs över tid gällande vattentillgång och användning i verksamheterna, säger Marie Karlberg, RISE, som lett arbetet med områdesanalysen.

Företagen behöver också utveckla lösningar för att kunna recirkulera vatten.

– Företagen lyfter fram önskemål om ökad kunskap om tekniker för att återanvända processvatten och hantera processfrämmande ämnen, och inom detta område behövs mer forskning. Vi behöver lära oss ta hand om alla restflöden och se exempelvis avloppsvatten som en resurs, till exempel för fosforutvinning, säger Marie Karlberg.

– De flesta anläggningar inom svensk biobaserad processindustri bedömer inte vattenförbrukningen som en hög risk i dagsläget men vi ser att frågan aktualiseras. Ett proaktivt arbete med vattenfrågan i takt med framtida klimatförändringar är betydelsefullt för att Sverige ska fortsätta vara en föregångare i den gröna omställningen, säger Sverker Danielsson, biträdande programchef för BioInnovation.