Trähusföretag i samarbete för att minska branschens klimatpåverkan

Flera av Sveriges största trähusföretag har gått ihop för att minska byggsektorns klimatpåverkan med hjälp av biobaserad isolering. I ett BioInnovation-projekt delar branschens industriaktörer erfarenheter med varandra och forskare reder ut de frågetecken som finns om biobaserade isolermaterial inom byggsektorn.

Isoleringen i väggar och tak står för ungefär 5-15 procent av trähusens totala klimatpåverkan. Genom att byta ut konventionella isolermaterial mot exempelvis träfiber- eller cellulosaisolering kan trähusindustrin minska sin klimatpåverkan avsevärt och bidra till målet om ett klimatneutralt Sverige 2045.

Men för att trähusindustrin ska ta steget och börja använda biobaserad isolering behövs mer forskningsbaserad kunskap. Det menar Oskar Ranefjärd, forskare vid Lunds universitet, som i ett projekt inom BioInnovation samlar svenska trähusföretag i syfte att snabba på övergången till biobaserade material:

– Trähusindustrin behöver gemensamma satsningar för att kunna leva upp till de regelverk som på sikt kräver att all nybyggnation ska vara klimatneutral. En stor del av projektet handlar om lärande; att träffas regelbundet och dela både kunskap och erfarenheter så att biobaserade material snart kan användas i större utsträckning.

”I det här läget är vi inte konkurrenter utan kollegor”

OBOS, som ett normalt år producerar över tusen trähus under varumärkena OBOS, Myresjöhus och SmålandsVillan, är en av projektets industripartners:  

 
– Tillsammans med de andra trähusföretagen reder vi ut de frågetecken som finns kring biobaserad isolering och delar på ansvaret att testa nya material i större skala. Vi står alla inför samma miljöutmaningar och det är genom att verka för öppenhet sinsemellan som vi når resultat. I det här läget är vi inte konkurrenter utan kollegor med ett gemensamt mål i miljöutmaningarna, säger Carl-Johan Sigfridsson, teknisk chef OBOS.  

Buffrar fukt – kan vara positivt för husets energiprestanda

Projektet går till botten med hur väl biobaserade isoleringsmaterial fungerar tillsammans med fukt. Här indikerar Oskar Ranefjärds forskning att biomaterialen kan ha dragits med oförtjänt dåligt rykte. 

– Biobaserade isoleringsmaterial verkar ha en gynnsam förmåga att buffra fukt och att hantera den naturliga luftfuktighet som finns i våra hus. Rätt utnyttjat kan ”fuktbuffringen” bidra till ett jämnare inomhusklimat och ha bra effekt på husets energiprestanda. I det här projektet samlar jag in data för att simulera hur vi optimerar den egenskapen utan att introducera nya risker, säger Oskar Ranefjärd.

Den industriella aspekten är central i projektet; att hitta material som finns i stora volymer och lämpar sig för storskalig produktion. De nya lösningarna ska också underlätta återvinning och återbruk av morgondagens hus, de material som används ska exempelvis vara enkla att ta isär.

Flera byggprojekt testar biobaserad isolering

När projektet avlutas 2025 är målet att industriella trähusfabriker ska ha robusta och kostnadseffektiva biobaserade klimatskal på marknaden. Redan nu pågår flera piloter. OBOS har levererat två enfamiljshus till kunder där de testar olika slags biobaserad isolering som hampa, träfiber och cellulosa. Industripartnern Derome har två pågående pilotprojekt, ett av dem är 18 radhus i Malmö där väggarna isoleras med cellulosaisolering. I piloten undersöks också om det högre priset kan kompenseras av nya industriella metoder för att få isoleringen på plats.

Anders Carlsson, hållbarhetschef på Derome: 

– Biobaserad isolering är cirkulär, kräver mindre energi i tillverkningen, binder kol, och råvaran finns i vår närhet. Allt det är viktigt för att möta kommande krav på att nybyggda hus ska vara klimatneutrala. En utmaning är priset, det blir troligtvis mer konkurrenskraftigt i takt med nya regelverk och en mer storskalig produktion. En del av lösningen för att klara klimatmålen kan vara biobaserad isolering. 

Tester med nya och befintliga isoleringsmaterial. Mineralull till vänster och isolering av träfiber till höger. Foto: Oskar Ranefjärd.