Sågspån från svenska sågverk blir miljövänligt byggmaterial

Flera miljoner kubikmeter sågspån genereras årligen på svenska sågverk. Det mesta eldas upp men alltfler forskare och industriaktörer har börjat intressera sig för att förädla sågspånet istället. Ett projekt inom BioInnovation tar sikte på att göra miljövänliga byggskivor som kan bidra till att minska byggindustrins klimatavtryck.

Den som passerar ett sågverk på sin väg genom Sverige lägger förmodligen märke till de stora högarna med sågspån som blir över när stockar sågas till plank. Idag säljs det mesta av sågspånet vidare till pelletstillverkare och fyller sin funktion som värmekälla. Men tänk om det gick att hitta en mer lönsam affär som dessutom bidrar till Sveriges gröna omställning och minskade klimatutsläpp? I ett projekt inom BioInnovation undersöker Holmen tillsammans med Luleå Tekniska Universitet och Norra Skog om det går att tillverka miljövänliga byggskivor av sågspånet.

– Vår drivkraft är att hitta meningsfulla avsättningar för vårt sågspån och se om det kan användas till något som är mer värdeskapande än att eldas upp. Sågspån är en fantastisk resurs, den är homogen och finns tillgänglig i stora volymer. Att tillverka byggskivor av sågspån skulle innebära att vi kan etablera en skivproduktion som Sverige i princip saknar idag och där råvaran finns i vår direkta närhet, säger Henric Dernegård, miljöchef på Holmen och projektledare för projektet.

Kan minska byggsektorns klimatpåverkan

Till historien hör att det lim som vanligtvis används i konventionella spånskivor är fossilbaserat och varken klimat- eller miljövänligt. Det kan inte användas i skivorna av sågverksspån om de ska bli ett mer hållbart alternativ.

I projektet inom BioInnovation har forskarna hittat en möjlig lösning i ett biobaserat "recept", där den organiska föreningen succinimid är huvudingrediensen i limersättningen, därtill adderas citronsyra som förstärker egenskaperna hos den limfria lösningen. De prototyper som har tagits fram i projektet uppfyller grundkraven för skivor i byggkonstruktioner; de har måttlig styrka men framförallt står de emot fukt mycket bra och sväller inte i kontakt med vatten.

– De här skivorna skulle kunna bidra till att minska byggsektorns klimatpåverkan, inte minst eftersom koldioxiden fortsätter att bindas i konstruktioner under lång tid. När sågspånet eldas upp frigörs istället koldioxiden, säger Dennis Jones, forskare vid avdelningen för trävetenskap vid Luleå Tekniska Universitet och fortsätter:

– Sågspån ska inte betraktas som en lågvärdig restprodukt, det är en värdefull råvara som vi kan inkludera i betydligt längre livscykler. Utan stödet från BioInnovation och samarbetet med projektparterna hade vi inte kunnat driva på den här utvecklingen, säger Dennis Jones.

”Satsa på forskning och erfarenhetsutbyte”

Projektet pågår till sommaren 2024 och nu ligger fokus på att förbättra skivornas brandskydd och förmåga att bära tyngre last. En annan del av utvecklingsarbetet framåt är att utvärdera om skivorna förutom att användas inom bygg också kan tillverkas i storlekar lämpade för möbelbranschen, för att även där bidra till minskade utsläpp.

– Vi har hittat vägen ut ur skogen men vet fortfarande inte hur lång tid det tar att gå den. Vi behöver fortsätta satsa på forskning och utbyta erfarenheter för att hitta bra lösningar för användningen av sågspån, säger Henric Dernegård avslutningsvis.  

De prototyper som har tagits fram i BioInnovation-projektet står emot fukt mycket bra och sväller inte i kontakt med vatten. Till vänster en konventionell spånskiva, till höger den spånskiva som har utvecklats inom BioInnovation. Foto: Dennis Jones.