Mer kunskap, samverkan och ändamålsenligt regelverk behövs för att förverkliga visionen om biobaserad plast

Vilka framtida insatser kopplat till biobaserad plast bidrar till omställningen mot en mer hållbar och biobaserad ekonomi? Att söka svar på den frågan har varit syftet med den områdesanalys som Chalmers Industriteknik har genomfört på uppdrag av det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation. Ökad kunskap och samverkan är två viktiga slutsatser.

– Att utveckla biobaserade plaster är en del av att minska fossilberoendet och klimatavtrycket men produktionen och användningen av plast är ett komplext system, säger Sverker Danielsson, biträdande programchef på BioInnovation, som tagit initiativet till områdesanalysen. Det är därför av stor vikt att förstå systemet som helhet för att hitta sätt att utveckla plastindustrin mot ökad hållbarhet.

Områdesanalysen, som har genomförts av Chalmers Industriteknik, visar att Sverige redan ligger långt framme inom området biobaserad plast och har förutsättningar för att ha en framträdande roll i arbetet för en mer hållbar plastanvändning, men identifierar också hinder för en sådan utveckling.

– För att uppnå en hållbar omställning till biobaserad plast är det tydligt från vår studie att kunskap om och från aktiviteter längs hela värdekedjan måste inkluderas, värderas och användas, säger Marie-Louise Lagerstedt Eidrup på Chalmers Industriteknik som projektlett analysen. Många forsknings- och utvecklingsinitiativ genomförs redan idag utifrån ett systemperspektiv, men vi anser att det finns ytterligare behov av detta för att förstå de biobaserade plasternas kompletta livscykel ännu bättre. 

Områdesanalysen har kartlagt det aktuella kunskapsläget samt forsknings- och utvecklingsbehov rörande biobaserade plaster. Intervjuer med aktörer längs hela värdekedjan och två rundabordssamtal har genomförts för att komplettera och ge en mer fullständig bild av behovet av framtida satsningar. 

– Studien pekar på att det behövs långsiktiga och uthålliga satsningar från såväl statliga finansiärer som industri på förädling av inhemsk råvara, i kombination med förbättrade möjligheter till uppskalning, säger Marie-Louise Lagerstedt Eidrup. För att nå en mer hållbar plastanvändning rent generellt måste dessutom våra konsumtionsmönster förändras. Det blir möjligt om vi ökar kunskapen i alla led i värdekedjan om vikten av ”rätt plast på rätt plats” och i relevant mängd. Oavsett plastråvarans ursprung måste man arbeta mer med återvinning och återbruk för att spara på resurserna. 

Områdesanalysen pekar också på att utan tydligare styrmedel och incitament ser visionen om att minska mängden fossilbaserad plast till förmån för biobaserad plast inte ut att kunna förverkligas. Samtidigt framkommer det i denna områdesanalys att lagstiftningen vanligen inriktas mot att reglera återbruk och återvinning, medan det saknas regelverk som styr mot ökad mängd biobaserad råvara vid nyproduktion. Det finns med andra ord en viss diskrepans mellan önskvärd utveckling och den riktning lagar och regelverk styr.