Stor potential för pappersbaserad textil i Sverige

Pappersbaserad textil är en mångårig tradition från Asien. Kan området få renässans och vidareutvecklas när textilindustrin ska ställa om? Hur ser utvecklingsmöjligheterna ut i Sverige? En områdesanalys från BioInnovation visar att materialet har fördelar i och med ett lågt klimatavtryck vid framställningen, att garnet kan färgas och beredas i befintlig pappers- och textilindustri, samt kan ha kort väg till återvinning. Men mer forskning behövs.

I en områdesanalys har Chalmers Industriteknik tillsammans med konsultföretaget Texpertis, på uppdrag av det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation, tittat närmare på potentialen för pappersbaserad textil. Målet har varit att identifiera forsknings- och utvecklingsbehov samt att samla relevant kompetens som kan driva utvecklingen vidare.

– Pappersbaserad textil har länge producerats i Asien, framför allt i Japan och Korea där handgjorda papper använts till garn. Pappret skärs upp i tunna remsor som kan tvinnas eller tvistas till garn. Garnet kan sedan färgas och spinnas. Idag ses det som ett hantverk. Men nu har materialen fått förnyat intresse även i andra delar av världen och vi ser exempelvis att pappersbaserad textil även etableras i Sverige av en svensk aktör, säger Kerstin Jedvert, som lett områdesanalysen tillsammans med Mats Johansson från konsultföretaget Texpertis.

I analysen har litteratur, patent och rapporter gåtts igenom, dessutom har ett flertal intervjuer och intressentdialoger genomförts.

– Pappersbaserad textil bedöms ha både teknisk och marknadsmässig potential, berättar Kerstin Jedvert.

En fördel för materialet är att det påvisar goda hållbarhetsvärden vid framställningen. Det har lägre koldioxidavtryck, samt lägre vattenåtgång och kemikalieanvändning vid framställningen. Om det dessutom kan framställas med en grön energimix har det klara hållbarhetsfördelar jämfört med exempelvis ordinära bomulls-, polyester- eller ullfibrer.

– En rapport som IVL, Svenska Miljöinstitutet tagit fram visar att textila pappersfiber ligger lägst av många fiberslag när det gäller koldioxidavtryck i tillverkningsdelen av processen. Vilken energimix som används i olika processteg är dock en viktig parameter. Här kan Sverige ha fördelar, eftersom vi har stor andel förnybar energi. Den här rapporten tar dock inte hänsyn till användningen av produkterna, därför krävs vidare LCA-analyser, säger Kerstin Jedvert.

Det finns fler fördelar som talar för materialet.

– De färdiga textila materialen av pappersgarner blir starka, får goda nötningsegenskaper och saknar noppbildning. De är också färg- och beredningsbara på konventionella maskiner och med konventionell kemi och är tvättbara, säger Mats Johansson, Texpertis.

Kritik mot materialet är att det uppfattas styvt och strävt. Det blir också en gles stickning.

– Inredningstextil men också tekniska textilier anges av flera intervjupersoner som användningsområden framåt, säger Kerstin Jedvert.

Efterlyser grundforskning och forskningssamverkan

Mer grundforskning efterlyses för utveckling av papper med lämpliga egenskaper samt samarbeten mellan forskningsaktörer och tillverkande aktörer av garn och textilier. Rapporten visar också att fler marknadsanalyser behövs, samt demonstratorer. En viktig framtidsfråga för materialet är hur det kan bli cirkulärt. Pappersgarnet skulle kunna återvinnas i befintliga återvinningsflöden – antingen i textilåtervinning eller i flödet för återvinning av pappersförpackningar.

– Högskolan i Borås har länge jobbat med pappersgarner i olika sammanhang och ser det som spännande. Vi har haft utbyten med Japan och varit aktiva i tidigare BioInnovations-finansierade projekt inom området. Det finns många forskningsfrågor att undersöka vidare, säger Lena-Marie Jensen, som ingår i BioInnovations Teams of Experts samt är verksam vid Science Park Borås.

– Områdesanalysen visar att det finns behov av både mer forskning och utveckling och mer samverkan mellan aktörer i värdekedjan. Diskussionen om produktion av pappersbaserad textil i Sverige fortsätter och vi ser aktörer som vill driva på utvecklingen, säger Sverker Danielsson, biträdande programchef på BioInnovation.

– Efter att områdesanalysen presenterades har dialogerna mellan projektets aktörer och aktörer i nätverket fortsatt och vi tittar på möjligheten att forska vidare inom området, avslutar Lena-Marie Jensen.