Från insamling till nytt liv – så kan återvinningen av biobaserad textil öka

Idag saknas en bra infrastruktur för att samla in uttjänta textilier och även när de tas om hand är det långtifrån alla som återvinns. Men nya vindar blåser och från 2025 gäller en EU-lag som säger att all textil ska samlas in separat. Genom att sprida kunskap om hur biobaserade material som viskos kan återvinnas, och identifiera hindren på vägen från insamling till ny produkt, vill projektet Circular Textile Innovations (CITEX) inom BioInnovation få fler textilier att cirkulera. 

I Europa samlas mindre än hälften av alla använda textilier in för återanvändning eller återvinning och bara en procent blir till nya kläder. Viskos och lyocell är exempel på den grupp biobaserade textilier som kallas regenererade cellulosafibrer (eller MMCF) och som sällan återvinns idag. I ett projekt inom BioInnovation söker en bredd av deltagare helhetslösningar som kan öka återvinningen av den här sortens textilier. Här samlas allt från insamlings- och sorteringsaktörer till maskintillverkare och modebransch.

– En viktig del i projektet är att involvera hela värdekedjan, visa att återvinning är möjlig och hitta lösningar som möjliggör att textilier kan ingå i ett giftfritt cirkulärt flöde idag, säger Tahani Kaldéus, senior projektledare på Loop Factory och ansvarig projektledare.

Nytänk kan minska behovet av energi och kemikalier

Projektet undersöker hur fibrerna kan återvinnas till ny textil men också till förpackningar och kemiska byggstenar. Prototyper har tagits fram för respektive återvinningsflöde men ett minst lika viktigt fokus har varit att studera hur processerna kan bidra till cirkularitet och hållbarhet. Ett intressant resultat är att behovet av giftiga och miljövådliga kemikalier i viskostillverkningen kan reduceras. I projektet utmanas bland annat behovet av blekning innan fibertillverkning:

– Blekningen är ett processteg med stor klimatpåverkan. Trots att 80 procent av alla textilier färgas svarta eller marinblå bleks textilmassan vit först. Vi ser att det sannolikt skulle räcka med att bleka massan grå, då skulle vi spara betydande mängder energi och kemikalier, säger Tahani Kaldéus.

 ”Tekniken finns för att realisera vår del i ett cirkulärt flöde” 

Projektparten Valmet medverkar i den del av projektet som går ut på att bearbeta den återvunna textilen till en råvara som kan bli till ny textilfiber. Valmet är från början process- och maskinleverantör till framför allt papper- och massaindustrin.

– Återvunnen textil och cellulosabaserde textilfiber har blivit ett prioriterat utvecklingsområde för oss. I Sverige får vi mycket gratis av att vi redan har en väletablerad pappers- och massaindustri, principerna och den utrustning som krävs är i stort densamma som vid massaframställning. Tekniken finns för att realisera vår del i ett cirkulärt flöde, säger Sofia Bylund, Manager process engineering inom Fiber processing business på Valmet.

”Viktigt att samarbeta över branschgränser”

Det som däremot ringats in som en betydande stoppkloss är att det saknas infrastruktur för insamling och sortering. Att hitta sätt att säkra tillgången på tillräckliga volymer beskrivs av projektet som basen för ett kostnadseffektivt flöde och möjligheterna med industriell sortering har undersökts av projektparten Wargön Innovation.

Ulrika Simonsson, hållbarhetsansvarig på TEKO, representerar Sveriges textil- och modeföretag i projektet:

– Det här är en gigantisk omställning för textilbranschen och det finns en stor vilja bland svenska textil- och modeföretag att gå mot ökad cirkularitet. Vi ser hur otroligt viktigt det är att samarbeta över branschgränser och längs hela värdekedjan för att det som återvinns ska hamna där det gör mest ekonomisk och miljömässig nytta.

Bilden överst föreställer förpackningar av återvunnen textil, framtagna i labbskala av The Loop Factory. Foto: The Loop Factory.