De vill göra det enkelt att fasa ut miljötunga engångstextilier

Jordbrukstextilier, blöjor och farligt textilavfall från sjukvårdsmiljöer. Engångstextilier som dessa används i stora mängder och är nästan uteslutande tillverkade av nonwoven som innehåller plast. Eldas de upp – vilket ofta är fallet – bidrar de till klimatutsläppen och hamnar de i naturen sprider de mikroplaster. Nu sluter branschens aktörer upp för att hitta mer hållbara lösningar.

Engångstextilier utgör ofta de där produkterna som vi inte ägnar särskilt mycket uppmärksamhet åt men som är självklara inslag i mångas vardag och oumbärliga för flera branscher. Allt som oftast är de tillverkade av nonwoven som innehåller plast, de är svåra att återvinna och bryts inte ner om de hamnar i naturen. Så tänk om man kunde behålla den vanligaste processen för att tillverka textilfiber till nonwoven och ”bara” byta ut den plastbaserade råvaran mot ett biobaserat och bionedbrytbart alternativ. Då skulle omställningen till mer hållbara engångstextilier förenklas.

Det vill ett projekt inom BioInnovation lyckas med genom att utveckla en bioplast som kan användas i den vanligaste och enklaste processen för att tillverka syntetfibrer till nonwoven-industrin. Den processen heter smältspinning, Anja Lund vid RISE är forskare på området och leder BioInnovation-projektet:

– När man pratar biobaserad textil går tankarna ofta till cellulosa och bomull men här gör vi något helt annat och utvecklar hundra procent växtbaserad termoplast som kan stoppas in i befintliga fiberspinningsprocesser. Vi utvecklar en textilfiber som är både biobaserad och biologiskt nedbrytbar i hav och mark.

Minskar mikroplaster och kan slängas i hemkomposten

Projektets initiativtagare är Skarp Engineering, som ser en möjlighet att på sikt patentera ett nytt recept, eller formula som de kallar det, för biobaserade och bionedbrytbara textila material till produkter av engångskaraktär.

– I Sverige är vi ganska bra på återvinning men det ser annorlunda ut på kontinenten där mycket avfall hamnar på deponi och i naturen. Då är nedbrytbarhet viktigt. Vårt material ska bidra till att minska mängden mikroplaster i naturen men framför allt ska det kunna slängas i en helt vanlig hemkompost, säger Thomas Ekman, Skarp Engineerings grundare.

För projektparten och bioplasttillverkaren Gaia BioMaterials handlar projektet om att medverka till nästa generations nonwoven-produkter. Deras biobaserade komposterbara material kan bli en möjlig ersättare till fossil plast och används i dagsläget till bland annat avfallspåsar, bärkassar och tråg.

– Lyckas vi göra de modifieringar som krävs för smältspinningprocessen öppnar det för många nya användningsområden. Produkter som är kontaminerade eller svåra att separera från innehållet eller den omgivande miljön är särskilt intressanta. När det är svårt att avlägsna exempelvis jord eller matrester från materialet är det bättre ur miljö- och klimatsynpunkt att hela produkten kan komposteras eller gå in i en biogasanläggning istället för att som idag sorteras bort. Och när det kommer till exempelvis farligt avfall från sjukhus, som måste förbrännas, orsakar materialet lägre koldioxidutsläpp än plast, säger Konrad Rosén, R&D Manager på Gaia BioMaterials.

”Blir något alldeles unikt om vi lyckas med detta”

Projektet tar primärt sikte på att ersätta just de engångstextilier som är svåra att materialåtervinna och det är för projektparten BCC som en första prototyp tas fram. BCC utvecklar plastfria odlingslösningar, och prototypen gäller det skyddande höljet runt plantans rotsystem som är viktigt för att den ska växa till sig.

Projektet är idag i en fas där bioplasten testkörs i RISE pilotspinningmaskin och optimeras vart efter. Här kommer Gaia BioMaterials att testa en helt ny råvara i sitt recept i form av en mycket finkornig krita.

– Redan idag är krita en viktig beståndsdel i vår bioplast men den har inte fungerat i formulan för smältspinningprocessen. Det är något som den här nya finkornigare kritan kan ändra på, och eftersom krita påskyndar materialets nedbrytning skulle det kunna vara mycket positivt ur ett miljöperspektiv. Det blir något alldeles unikt om vi lyckas med detta, säger Konrad Rosén.